Cacao Sampaka är en chokladbutik utöver det vanliga. Den första konceptbutiken öppnades i Barcelona 2000 av ingen mindre [...]]]> Den första vårsolen kittlar så där förföriskt på nästippen. Tunga vinterkläder byts ut mot en ljusare och lättare vår dito. Flanörer fyller promenadstråk och bänkar. Det är bara en rinnande strut som fattas för att göra vårillusionen komplett.

Cacao Sampaka är en chokladbutik utöver det vanliga. Den första konceptbutiken öppnades i Barcelona 2000 av ingen mindre än chefskonditorn på El Bulli, Albert Adrià. Hans enkla vision om högkvalitativ choklad tillverkad för hand utan tillsatser har minst sagt fallit väl ut. Sedan 2009 finns den spanska chokladbutiken även i Tokyo med en filial i det fashionabla Marunouchi och ett café i Minami Aoyama. Under 2011 öppnar Cacao Sampaka också i Osaka.

Köerna ringlar sig ofta långa utanför Marunouchibutiken. Många kommer för att köpa styckvisa praliner från de åtta olika kollektionera men en vacker vårdag kommer det stora flertalet ut ur butiken med stor strut i handen. Chokladmjukglass i mörk chokladstrut.

Marunouchi ligger en kort promenad från stationerna Tokyo, Nijubashimae och Yurakucho. Cacao Sampaka ligger på hörnan i Brick square komplexet. Lycklig är den som kan bege sig dit.

CNN har rangordnat Tokyos fem bästa afternoon tea upplevelser och vi har naturligtvis provat den som toppar listan: Ritz-Carlton. [...]]]> Varje storstad har sin efterlängtade söndagsritual – i New York är det brunchen, i Rom den högljudda familjemiddagen. I Tokyo samlas man gärna på lyxhotellens afternoon tea. Eller på den lokala izakayan men det är en annan historia.

CNN har rangordnat Tokyos fem bästa afternoon tea upplevelser och vi har naturligtvis provat den som toppar listan: Ritz-Carlton. I hotellets lobby lounge på 45e våningen serveras de sötaste små munsbitar på ett kakfat i tre våningar. Underst klassiska scones med clotted cream och exklusiva marmelader, mellerst små smörgåsar med gurksallad och skinka, och överst ljuvliga små sockerbomber. Till munsbitarna serveras en kanna te av valfri sort och det finns ett tjugotal olika att välja bland.

Utsikten är inget annat än makalös från en av Tokyos högsta byggnader och den uppmärksamma servicen känns lyxig. En söndag på 45e våningen är ingen bortkastad söndag trots att plånboken får sig en törn och både och en två timmar hinner flyta förbi innan det är dags att bege sig ut i vimlet på nytt. Har man dessutom lite tur får man kanske se en skymt av en och annan geisha under arbetstid.

Ritz-Carlton ligger i Tokyo Midtown. Afternoon tea serveras dagligen mellan kl 12-17 och kostar 4300 yen per person.

På Nobu har man tagit fasta på bentotraditionen och serverar en stor gourmetvariant under lunchen för överkomliga 3000 yen. Boxen är faktiskt så [...]]]> Bentoboxen är den obligatoriska lunchkompanjonen för miljontals japaner. Med sina många små fack till bredden fyllda med grillad fisk, grönsaker, omelett och givetvis ris, är benton som ett lapptäcke av färger och smaker.

På Nobu har man tagit fasta på bentotraditionen och serverar en stor gourmetvariant under lunchen för överkomliga 3000 yen. Boxen är faktiskt så stor att vi inte orkade äta upp allt trots att ögat gärna ville. Best in show var utan tvekan den snabbhalstrade tonfisken serverad med en yuzudressad sallad och sesamsalsa. Mjällare bitar än dessa har jag nog aldrig fått och då befinner jag mig ändå mitt i världens största tonfiskutbud! Även den tunt skurna rostbiffen av wagyunöt är värd en snar omtagning. Och jag har fått ett nytt tips att dela med mig av: testa att servera en klick wasabi till oxfilén nästa gång och upptäck att kryddsmöret därmed har gjort sitt.

Till Nobu kommer man med den grå Hibiya line (station Kamiyacho) eller via den gröna Nambuko line (station Roppongi-Itchome).

Köksdistriktet är koncentrerat till en gata i området kring Asakusa där affärerna och kulturlivet blomstrade redan under Edoperioden (1603-1867). Idag har Tokyos shoppingcentrum visserligen förskjutits till Ginza med omnejd men det är fortfarande tunnelbaneresan värt att åka norrut.

Den som vill fynda japanska knivar [...]]]> Matnördar, redskapssamlare och allehanda anhängare av det japanska köket: åk till köksmekkat Kappabashi!

Köksdistriktet är koncentrerat till en gata i området kring Asakusa där affärerna och kulturlivet blomstrade redan under Edoperioden (1603-1867). Idag har Tokyos shoppingcentrum visserligen förskjutits till Ginza med omnejd men det är fortfarande tunnelbaneresan värt att åka norrut.

Den som vill fynda japanska knivar (alltifrån Global till Tojiro, Shun och mästerverk som Suisin och Togiharu) bör definitivt strosa runt bland specialbutikerna i Kappabashi. Liksom den som söker traditionella bambu steamers, bakformar, tekannor eller wasabirivjärn av hajskinn. Butikerna kan vid första åsynen te sig aningen stökiga och det är med viss svårighet man hittar kassan för alla hyllor, lådor och prylar. Charmigt och lokalt med andra ord, och upplagt för stora kap!

Även om jag har besökt området ett antal gånger vid detta laget lyckas jag varje gång komma därifrån med nya och absolut nödvändiga köksredskap. Sushi-oke till sushiriset, slevformad sil till misopastan, nabegryta, serveringsfat i bambu till sobanudlarna, hållare till ätpinnarna, skålar, tekoppar. Ja, och så knivarna förstås…

Kockens stolta nylle visar vägen till Kappabashi de få metrarna från tunnelbanestationen Tawaramachi längs den oranga Ginza linjen.

Izakaya, den japanska puben, är [...]]]> Strax intill Ebisu station mitt i centrala Tokyo ligger en hel arkad med izakayor som går under benämningen Ebisu Yokocho. Upplyst endast med kulörta papperslyktor kan entrén vara lätt att missa men det vore synd. Här innanför upplever man nämligen Tokyo från sin ljusa sida: oförfalskad matglädje och uppsluppen stämning i bästa retrostil.

Izakaya, den japanska puben, är kanske den vanligaste restaurangformen i Tokyo. Ursprungligen styrde man kosan till izakayan för att dricka sake (därav namnet i = sitta och sakaya = sake affär) men idag serveras naturligtvis även öl, shochu och enkel men god mat. Hit kommer salarymännen för några timmars avslappnad after work efter sina långa arbetsdagar. För den som vill läsa mer om maten och kulturen runt en izakaya rekommenderar jag boken Izakaya: The Japanese Pub Cookbook skriven av Mark Robinson.

Ebisu Yokocho är en hel allé av izakayor och varje ställe är endast ett par sittplatser längs en bardisk stort. Ett myller av människor, dofter, ljus och ljud fyller den trånga men hjärtliga allén. Alla kan få sitt lystmäte stillat: yakitori, oden, grillade skaldjur, nabegryta eller okonomiyaki. Och för den som vågar sig längst in i allén finns det t om en lite mer upscale vinbar. Det är just det breda utbudet och den avslappnade stämningen gör Ebisu Yokocho till en bra utekväll. Menyerna är uteslutande på japanska så en viss lokalkännedom rekommenderas men man kommer långt även med en portion nyfikenhet.

Till Ebisu Yokocho kommer man via JR eller Hibiya line till Ebisu station (west exit) och därifrån är det endast 5 minuter till fots i riktning Meji dori. Titta efter de färgglada lanternerna som markerar den smala ingången till arkaden (bilden).

Tokyos matmekka framför andra är fiskmarknaden i Tsukiji (uttalas ungefär ”skeegee”). Jag har efterhand varit på fiskmarknaden ganska många vändor men ingen gång är någon [...]]]> Det finns ett par matrelaterade Tokyofavoriter som jag gärna återvänder till med jämna mellanrum. Den närmaste tiden tänkte jag dela med mig av tips och personliga favoriter här på Japan till bords.

Tokyos matmekka framför andra är fiskmarknaden i Tsukiji (uttalas ungefär ”skeegee”). Jag har efterhand varit på fiskmarknaden ganska många vändor men ingen gång är någon annan lik. Kommersen börjar långt innan tuppen gal och vill man få en skymt av den exklusiva tonfiskmarknaden måste man vara på plats redan kl 05.30.

Det doftar friskt av havsvatten och nyfångad fisk när man kommer innanför grindarna som omgärdar det väldiga marknadsområdet (världens största fiskmarknad!). Här inne förvandlas de annars så stillsamma och vänliga japanerna till fokuserade och sammanbitna män. Vana rattar de fordon till bredden fyllda med pinfärska fiskar och all världens skaldjur som man aldrig tidigare har sett maken till.

De flesta besökare kommer till Tsukiji för magurons skull, tonfisken. Av en erfaren handlare får jag veta att man vid köp av tonfisk bör leta efter körsbärsröda bitar om man köper den magra delen av tonfisken (akami) som ofta handlas i västvärlden. Till varje pris bör transparenta eller brun/lila bitar av fisken undvikas då detta tyder på högt värmepåslag och påverkar kvaliteten. En del mindre nogräknade sushibarer i Sverige gör nog bäst i att dra öronen åt sig. Japanerna är mer förtjusta i det fetare köttet (toro) från tonfiskens bål, som på sushibarer i Tokyo heter fatty tuna. Av samme handlare får jag lära mig att den bästa och därmed också den dyraste tonfisken är blåfenan, följt av den lite mindre storögda tonfisken. Den sämre gulfenan är sällsynt på den japanska fiskmarknaden där, liksom i det japanska köket, kvalitet är främsta ledord.

Tonfiskauktionen är visserligen underhållande att titta på men spektaklet är över på ett fåtal minuter så eventuella sjusovare behöver inte misströsta. Utanför auktionshallarna bedrivs nämligen grossisthandel fram till lunch och det är hit alla vänner av det japanska köket bör komma. Stämningen ter sig en smula kaotisk när professionella inköpare, grossister och återförsäljare blandas med turister likt undertecknad, som mer än en gång står i vägen för kommersen med min kamera. Högt tempo, målmedvetenhet och en för japanska förhållanden förvånansvärt hög ljudnivå kännetecknar handeln. Tänk dig en mix av Göteborgs hamn, Nasdaq och Bukowskis.

Den som inte ryggar för matmässiga äventyr söker sig söderut på marknadsområdet för frukost av det nyfångade slaget. De bästa haken identifieras lätt tack vare sina ringlande köer av hungriga besökare. Färskare sashimi än så går förmodligen inte att uppbringa ens om firren dras upp för egen maskin. Världsklass!

Vanliga konsumenter, som inte tillåts handla på Tsukiji, kan trots allt få shoppingsuget stillat i kvarteren runt fiskmarknaden. Här hittar man traditionella japanska affärer med allt från bonitoflingor till dashibuljongen, sylvassa kockknivar, te, porslin, och så färska fiskar och skaldjur förstås.