Tång och algsalt från Bjäre hembygd är en kryddblandning av torkade alger, rosépeppar, vitlök och havssalt som smakar fantastiskt till allt från ugnsbakad potatis till grillad fisk, vitlöksbaguetter och salladskrydda. Mina tankar går omedelbart till norialger [...]]]> På skånska Bjärehalvön är man inte bara först att plocka färskpotatisen ur jorden utan också innovativ när det gäller lokal smaksättning.

Tång och algsalt från Bjäre hembygd är en kryddblandning av torkade alger, rosépeppar, vitlök och havssalt som smakar fantastiskt till allt från ugnsbakad potatis till grillad fisk, vitlöksbaguetter och salladskrydda. Mina tankar går omedelbart till norialger och riskryddan furikake så varför inte prova att strö algsaltet som smaksättare ovanpå riset?

En lista över lokala återförsäljare hittar du på Bjäre hembygds hemsida. Passa också på att läsa om den prisbelönta vodkan Karlssons Gold. Eller sväng förbi om du är i närheten och få en potatisupplevelse utöver det vanliga.

En i raden av favoriter att återvända till är bovetenudlarna soba. De är lätt gråbeige i [...]]]> Jag får ofta frågor om japanska favoriträtter och har uppenbara svårigheter att ge entydiga svar. Svaren beror snarare på dagsformen och varierar från gyoza till tempura, yakiniku, nudlar, eller varför inte grillad fisk serverad med ett par droppar god soja?

En i raden av favoriter att återvända till är bovetenudlarna soba. De är lätt gråbeige i färgen och har en tydligare mjölsmak än andra japanska nudlar (ramen, somen, udon). Det kan därför verka paradoxalt att sobanudlar anses betydligt exklusivare än andra nudlar men det har sin förklaring i den relativt arbetsamma framställningen. De finaste nudlarna knådas nämligen för hand, kavlas med rundstav och skäres till önskad tjocklek med hjälp av en decimeterhög specialkniv.

I trakterna runt Nagano och på Hokkaido odlas det mesta av bovetet och härifrån kommer också de mest kvalitativa sobanudlarna. För den som är nyfiken på soba och vill prova på nudlar värdiga en Michelinstjärna rekommenderar jag Kyoraku-tei i Idabashi. Här verkar man ta framgången med ro och serverar sina lunchmenyer för överkomliga 1500 yen. Med en gnutta tur kan man till och med få en skymt av nudelmästaren i aktion.

Många förknippar sobanudlar med sommarhalvåret då de serveras på istärningar och doppas i kall dippsås, mori och zaru soba, men sobanudlar har fler användningsområden än så. Tempura soba är en året runt favorit bestående av varm nudelsoppa toppad med en tempurafriterad jätteräka, yaki soba är närmast att betrakta som en nudelwok med kött och grönsaker och soba cha är brunt “te” bryggt på rostade bovetekärnor.

De torkade sobanudlar som finns att köpa i vanliga mataffärer på många håll även i Sverige innehåller ofta 80 % bovetemjöl och 20 % vetemjöl (ni hachi). Nudlarna är då lite smidigare i konsistensen och mildare i smaken än de som innehåller 100 % bovete (juwari). Jag har tidigare skrivit ett inlägg om hur man bäst kokar sobanudlar. Det kan inte nog understrykas att det viktigaste momentet är att skölja och “tvätta” nudlarna rena från stärkelse i kallt vatten efter kokningen. Sköljvattnet blir då mjölkigt och man bör tvätta nudlarna tills vattnet klarnar och blir genomskinligt.

I sig självt smakar tofun nästintill ingenting utan blir bara en konsistens i munnen, men den tar lätt upp andra [...]]]> Såg du liksom jag programmet om tofu i SVTs programserie Kinas mat nyligen? Tofun visade sig ha en rad hälsobringande egenskaper och är dessutom proteinrik och därför en livsviktig ingrediens i flera av de asiatiska köken.

I sig självt smakar tofun nästintill ingenting utan blir bara en konsistens i munnen, men den tar lätt upp andra smaker och tjänar därför på att marineras en stund innan användning. Tänk på att använda den fasta tofun (bomullstofu), som håller ihop bättre än den smuliga silkestofun.

Här har jag gjort en marinad på riven ingefära, vitlök, (japansk) soja, en skvätt mirin, risvinäger och sesamolja. Kanske vill du ha lite mer sting i din marinad, eller ytterligare sötma? Det är bara att låta fantasin flöda som alltid med goda marinader. Den marinerade tofun kan ätas som den är eller stekas lätt och ha i nudelwok, soppor, grytor eller sallader.

Smaklökarna efterfrågar kalla sobanudlar med dippsås (zarusoba), misomarinerad makrill och fluffigt japonicaris. För att råda bot begav jag mig nyligen till den lilla japanska mat och designbutiken Tento-ya centralt belägen intill Lilla Torg i [...]]]> De japanska inslagen har lyst med sin frånvaro under den långa svenska sommardvalan men det börjar bli dags att ändra på det.

Smaklökarna efterfrågar kalla sobanudlar med dippsås (zarusoba), misomarinerad makrill och fluffigt japonicaris. För att råda bot begav jag mig nyligen till den lilla japanska mat och designbutiken Tento-ya centralt belägen intill Lilla Torg i Malmö. Här finns ett urval japanska förnödenheter och ägarinnan berättar glatt att hon förser flertalet av Skånes japanska invånare med efterlängtade basvaror. Titta in du också om du har vägarna förbi.

För mer information om öppettider och vägbeskrivning besök Tento-yas hemsida.

Ett otroligt rikt fisk- och skaldjursutbud i Japan är väl den mest iögonfallande skillnaden. En annan är avsaknaden avmejeriprodukter i den japanska matlagningen. Utan creme fraiche, grädde eller smör blir det inte heller några (onyttiga men ack så goda!) såser. Kött och grönsaksutbudet [...]]]> Jag har länge funderat över skillnaderna mellan det japanska och de västerländska köken.

Ett otroligt rikt fisk- och skaldjursutbud i Japan är väl den mest iögonfallande skillnaden. En annan är avsaknaden avmejeriprodukter i den japanska matlagningen. Utan creme fraiche, grädde eller smör blir det inte heller några (onyttiga men ack så goda!) såser. Kött och grönsaksutbudet är faktiskt, till skillnad mot vad många tror, mer likt än olikt. Visst saknar vi ibland de svenska rotfrukterna och tvingas punga ut med orimliga summor i västerländska affärer i utbyte mot en efterlängtad rödbeta eller bit rotselleri. I gengäld finns det en hel del spännande lokala grönsaker att glädjas åt: lotusrot, färska bambuskott, shisoblad, för att inte tala om alla sorters sjögräs!

Den största skillnaden har dock inget med ovanstående att göra utan är snarare en attitydfråga om du frågar mig. Attityd till matlagning i allmänhet, råvaror, smaksättning och presentation. Det japanska köket är en konstart som mer än något annat handlar om balans. Balans mellan sött, salt, beskt och umami. Den genomgående ganska sparsamma kryddningen syftar till att få enskilda råvaror att stiga fram i strålkastarljuset och visa sig från sin absolut vackraste sida.

Hos The Japanese Food Report kan man följa ett intressant resonemang på temat västerländska kök kontra det japanska. Harris Salat menar att västerländska kök är adderande då smör, fett, örter och kryddor tillsätts för att förändra råvarans smak, konsistens och utseende. I hans retorik är det japanska köket istället subtraherande och smaksättningen syftar till att förädla och balansera råvarornas naturliga smak. Jag har sett liknande argumentation också med benämningarna oljebaserade (västerländska) kök  och vattenbaserat (japanskt) kök. Personligen kan jag tycka att de inhemska skillnaderna mellan “de västerländska” köken är så stora att de bör behandlas något rättvisare. Det italienska köket har t ex mer av det japanska förhållningssättet än vad det franska, svenska eller ungerska köket har osv. Bortsett från det så verkar Salat vara något essentiellt på tråden. För om det något jag har lärt mig så är det att japansk mat är lättlagad. Tvärtom vad många av er säkert tror så går det både enkelt och snabbt, och det tack vare smaksättarna i mitt skafferi.

I mitt japanska skafferi hittar man ett par olika sorters soja (ljus, mörk, reducerad salthalt och en god soja för dipping). Risvinet mirin använder jag för sötmans skull, sake framhäver och ger fylligare smak, risvinäger tillför syra och miso är umamibomben som ger sälta och smakdjup. Miso och soja är båda salta och används därför sällan tillsammans, antingen den ena eller den andra. I många japanska recept justeras smaken med (en inte alltid så liten) nypa socker men där är min hållning nog ganska västerländsk fortfarande så sötman får emellanåt bero. Ofta tillsätts en kombination av ovanstående till dashibuljongen och på några få minuter är den japanska middagen fixad!