Ni minns säkert episoden nyligen då jag försökte koka kompott på gängliga stänglar förvillande lika rabarber. Den gången blev resultatet oätligt och hamnade så småningom i soppåsen. Sedan dess har tanken funnits i bakhuvudet och jag har enträget fortsatt söka svar på vad det var jag stoppade i kastrullen. I kunskapsjakten har jag googlat, försökt fråga i den lokala mataffären och säkert skrämt en och annan äldre dam på flykten med min ringa japanska. Allt för att idag med nöjd min kunna deklarera att jag vet svaret. Trägen vinner och skam den som ger sig.
Det handlar naturligtvis om grönsaken fuki (coltsfoot på engelska om det skulle hjälpa någon). Och nu till den poäng jag missade senast: fukin måste saltas, sjudas och skalas innan den kan användas. Det förklarar den bittra och gräsiga smaken jag fick på min kompott! Fukin odlas i norra Japan (Akita och Hokkaido prefekturerna). Riktigt preparerad sägs den påminna om mild blekselleri och äts kokt under säsong. När röken nu är skingrad och frågetecknen uträtade kan jag inte låta bli att undra: ska jag våga ge mig i kast med fukin på nytt?
Bild lånad från Wikipedia
Vad roligt att du kom underfull med det till slut!
Klart att du ska ge dig på den igen, om du har en idé om vad du kan göra med den?